Hatkärlek, så beskriver jag nog bäst mitt förhållande till den kära ´Louise Odier´! Hos andra trädgårds/rosvänner så är den enastående med buskigt växtsätt och mängder av blommor hela säsongen. Hos mig är det inte riktigt så. Den var en ganska fin buske när den köptes i slutet av 90-talet. Men med tiden blev det bara en pinne. Nåväl, skam den som ger sig. Ytterligare en ´Louise Odier´ inköptes och sattes tillsammans med den första. Nu skulle det väl ändå bli en buske! Men, näe! Fast det är två buskar så blir det bara två pinnar. Visserligen blommar de fint och jag (och maken) älskar blommorna som doftar så oerhört gott. Men hur ska man kunna älska en dam som hela tiden är naken! Svartfläcksjukan tar allt lövverk! Den lever just nu på nåder! Om inte Binab-behandlingen hjälper den här sommaren, så räknar jag med att få en plats ledig!
Min Louise Odier har blivit riktigt stor på två år. Än har den klarat sig utan att få "sf", bara haft lite bladmögel på sensommaren. Mycket vacker och väldoftande!
SvaraRaderaGlad Påsk / Margot
Hej! Har nog samma förhållande som du gentemot min Louise... pinnar som sticker upp (fast jag tror att det är tre st hemma hos mig) men inte är den särsklit buskig inte...dessutom brukar hon få svarta otäckheter på bladen! Gillas inte! Hon åker nog ut efter denna sommar om hon inte skärper till sig!
SvaraRaderaHa en trevlig påsk!
Kramar Ullis
Vad glad jag blev när jag hittade ännu en blogg med rosor. Jag är helt galen i rosor. Jag kommer nog tebax. /Knatten
SvaraRaderaMina föräldrar har en Louise Odier i sandjord med sf på bladen. Innan dess blommar hon helt enormt.
SvaraRaderaDu är välkommen Knatten! Jag älskar rosgalningar!
SvaraRadera